ATT SKRIVA AV SIG
Jag gjorde denna bloggen för att kunna skriva av mig, det har jag inte riktigt gjort ännu.
Varje gång jag ska "skriva av mig" försvinner ord och tankar. Det är svårt att få ut något.
Resten av avdelningen sitter framför TVn ikväll, jag önskar att jag också kunde det. Men jag vågar inte riskera att få fler hemliga meddelanden. Det har blivit för mycket nu.
Känner att jag kan tvivla lite på vad som händer runt mig nu, men det är inte lätt. Vad är verklighet? Blir bara ledsen och förvirrad. Har jag tappat mig själv helt eller är jag påväg tillbaka?
Orkar jag ens mer nu? Kommer det bli "som vanligt" igen?
Jag vet verkligen ingenting.
Just nu känns det som att jag befinner mig i en mellanvärld där ingenting är riktigt sant eller går att lita på. Väldigt obehagligt. Skuldkänslorna inför mina anhöriga har börjat komma.. känns som jag gjort något hemskt. Att allt är mitt fel. Jag vet inte hur jag skulle kunna ha förhindrat detta men jag har en stark känsla av att ha gjort fel.
Som jag skäms.
Har ingen ork över till någonting. Vill bara lägga mig ner och försvinna. Det är ju också fel. Allt blir fel.
Har ingen aning om vad jag ska göra för att rätta till detta.. för att bli bättre.