akutpsykbryt

På torsdag åker jag hem för permission tills måndag, går allt bra så kommer jag bli utskriven då. Snabba ryck, jag som trodde medicinerna skulle justeras först. Jag har bett om ett läkarsamtal imorgon så jag tänkte fråga honom då hur han tänker sig med medicinen. 

 

Jag är nervös, jag är nervös som fan. 

Mitt stämningsläge är kraftigt sänkt och självmordstankarna kommer som ett brev på posten. Jag vet ju att detta inte är mitt normala läge, men jag vet inte om läkaren vet det. 

Senaste tiden har jag gått här inne och hållt ihop mig för att klara 4 timmar hemma per dag. Är så sjukt matt, vet inte om jag orkar mer. Det finns kanske inget mer de kan göra här inne.

Det känns skitsamma var jag är, det kommer vara samma sak. 

En av patienterna här beskrev hur hon ser det. Hon såg mig psykotisk, såg mig komma ur psykosen och har sett mig falla neråt de senaste veckorna. 

 

Har fått tillbaka lite tankestörningar men vill tro att det bara är tillfälligt. Något samma patient uppmärksammade. Jag får svårt att fokusera på ett samtal och verkar lite borta.

 

Dags att ta nattmedicin.